Funktionsrättsbyråns databas och presentation av samarbetspartner

Funktionsrättsbyrån arbetar inte bara med individuell rådgivning. Vi utvecklar också en rättighetsdatabas. I den samlar vi data från de ärenden som kommit in till oss via rådgivningen. Vi anonymiserar, rensar personuppgifter och samlar viss information om alla rådsökande som kontaktar oss. Några exempel på data vi sparar är kön, typ av funktionsnedsättning och bostadsplats (region). Detta för att kunna ta fram statistik, synliggöra samhällsproblem och kräva förändring. Till vår hjälp har vi anlitat statistikern Charlotte Ovesson från Inclusive Insights och programmeraren Sara Hermodsson från SH Digital. Nedan följer en presentation av Charlotte Ovesson.

Charlotte Ovesson. Foto: Isabell N Wedin. Montage: Mini Gullberg.

Hallå där Charlotte!

Du är en av Funktionsrättsbyråns samarbetspartners och inblandad i arbetet med vår databas. Vad har du för roll i Funktionsrättsbyrån?

Vi vill mäta rättigheter och hinder, men hur mäter vi det på ett bra och etiskt sätt? Hur väljer vi ut vad vi ska mäta? Hur ska vi klassificera ärendena? I det arbetet finns flera utmaningar, och det är där jag kommer in. Jag hjälper till att undersöka just hur vi kan mäta, och tar fram olika förslag på upplägg.

Vi har en vilja att mäta intersektionellt, så vi vill också hitta något bra sätt att kunna fånga upp det. Till exempel om någon hör av sig och berättar att hen möter ett hinder både för att hen har en funktionsnedsättning och är HBTQ-person.

Vad har du för bakgrund?

Jag är beteendevetare i grunden, och sen växte det fram ett intresse kring metoder för att mäta saker. Jag insåg att om vi vill skapa ett bättre samhälle och förbättra levnadsvillkoren för människor så måste vi veta hur det ser ut just nu. Skapa ett kunskapsunderlag. Mäta, följa upp och fortsätta arbeta. Jag läste vidare och är även statistiker nu. Jag arbetar med skärningspunkten mellan människor och statistik.

Vad tycker du är det intressanta med statistik?

Statistik hänger samman med makt. Vad vi väljer att mäta och vad vi väljer att inte mäta säger något. När vi skapar ett klassificeringssystem osynliggör vi på samma gång alla skillnader inom den gruppen. Till exempel gruppen personer med funktionsnedsättning är enorm. Gruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättning än en mindre grupp i den stora gruppen, men innehåller fortfarande stora skillnader. Exempelvis när det gäller stödbehov och hur ens vardag ser ut. När vi presenterar statistik utifrån stora grupper tenderar vi att osynliggöra de mest utsatta människorna, vilket vi behöver vara medvetna om.

Vad jobbar du med förutom Funktionsrättsbyråns databas?

Jag jobbar med statistik och jämlikhetsfrågor på olika sätt. Föreläser om autism. Sen driver jag ett instagramkonto där jag pratar om autistisk selfcare, och håller på att ta fram en kostnadsfri digital kurs om just det.

För mig handlar autistisk selfcare om hur man kan må så bra som möjligt i ett funkofobiskt samhälle. När vi som samhälle pratar om selfcare är det ofta fokuserat på skönhet och konsumtion, typ ansiktsmask och juicepress. Den sortens selfcare innehåller inget som ifrågasätter normerna, inget som verkar för samhällsförändring. Jag vill lyfta fram selfcare som en motståndshandling, hur du kan vara snäll mot dig själv i ett samhälle där autister möter stora svårigheter. Selfcare kan vara viktigt och något som faktiskt är bra för oss.

Mini Gullberg intervjuade Charlotte Ovesson i april 2024